Japanskt Jätteostron

Latinskt namn

Crassostrea gigas

 

Allmänt

Det japanska jätteostronet är mellan 8-20 centimeter långt. Formen på ostronet varier beroende på vilken miljö det lever i. Om många ostron lever tätt inpå varandra blir ostronen avlånga och taggiga. Om arterna ligger ensamma med mycket utrymme blir individerna platta och runda. Ostronet kan växa på klippor och stenar men även på andra ostron eller blåmusslor. Det kan utöver detta finnas på sandbottnar.

 

Japanskt jätteostron är från början en larv innan den sätter sig och utvecklas till ostron. Under det första året som ostron kan det växa uppåt en decimeter och under perfekta levnadsförhållanden kan ostornen även fortplanta sig under första året. Könen på ostronen varierar. De kan till och med byta kön beroende på levnadsvillkoren. Om tillgången på föda är stor blir fler ostron honor och är tillgången på föda liten så blir fler hanar. Ostronen försörjer sig som filtrerare[1]

Det japanska jätteostronet är det viktigaste ostronet i världen och varje år tas 3-4 miljoner ton ostron av denna art upp. Bara i Storbritannien produceras cirka 100 miljoner ostron i kläckerier varje år.

 

Geografiskt ursprung
Japanska jätteostron kommer ursprungligen från Japan som namnet antyder. Men arten planterades in utanför Frankrike och har därifrån spridit sig till de svenska vattnen. Denna art förekommer i ett flertal länder dit den antingen spritt sig eller blivit inplanterad, några länder är Frankrike, Storbritannien och USA.

 

Förekomst i Sverige

Japanska jätteostronet finns på västkusten från Strömstad till norra Halland. Det lever på relativt grunt vatten, mellan 0-50 meter. Man kan hitta de grunda musselbankarna på endast ett par meter. Oftast är det de inhemska ostronen som lever i de djupare delarna i havet.



Frågeställningar angående arten:

  • Hur har den nya arten anpassat sig rent fysiologiskt?

Det japanska jätteostronet har bara varit en kortare tid i Sverige och den naturliga selektionen har troligen inte hunnit åstadkomma så mycket ännu. Man skulle ändå kunna tänka sig att de två kalla vintrarna som varit nu, 2010 och 2011, har utgjort en kraftig urvalsprocess. De ostron som haft lite bättre anlag för att kunna klara kallt vatten har klarat sig bättre och en liten anpassning skett på detta sätt. Det är kännt att 90 % av ostronen dog redan första vintern. Det är troligtvis de mest köldtåliga, plus de som satt sig djupast, som klarade sig bäst.

Däremot för alla arter även de som bara varit här kort tid kan en acklimatisering har skett - alltså en tillvänjning. Detta kan oftast ske genom att man "vänjer sig" vid något. Men detta är ingen genetisk förändring, och individer behöver inte dö för att en population ska acklimatiseras. Detta är något som sker under en generation, medan anpassning sker över minst flera generationer.

  • Hur påverkar den nya arten det naturliga ekosystemet?

 Har troligen inte alls särskilt negativ inverkan på ekosystemet. Den kan till och med utgöra en ny resurs inte bara för människan utan även för vissa fåglar, kråkor och måsar. Speciellt när ostronen fryser ihjäl på vintern och öppnas så att fåglarna kommer åt innehållet. De konkurrerar inte med de inhemska ostronen, det platta ostronet som lever djupare ned. De har inte heller med blåmusslor utan de kan gynna varandra. Man kan skära sig på dem om man springer barfota på bottnar med mycket ostron, men det är enda bekymret som rapporterats.

  • Hur/varför kommer de nya arterna till Sverige?

Denna art planterades in till Frankrike för odling och har sedan spritt sig upp norrut. Troligen mest framgångsrikt under den period av mindre kalla vintrar som vi hade tills för två vintrar sedan. 

<--Tillbaka till arter.



[1] Försörjer sig på plankton genom att filtrera vatten genom speciella organ och på så sätt få endast plankton.


Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)