Kammanet
Amerikansk Kammanet
Latinskt namn
Mnemiopsis leidyi
Som de flesta maneter är den amerikanska kammaneten genomskinlig och geléaktig. Dock är inte kammaneten någon riktig manet. Maneter tillhör släktet nässeldjur och en manet har nässelceller som gör att den kan brännas, sådana nässelceller saknar kammaneten. Den tillhör inte heller släktet nässeldjur.
Den blir ungefär 10-12 centimeter lång och 2,5 centimeter bred, den är lite valnötsformad. Det är tack vare sin valnötsform som den, inom engelska språket, fått vardagsnamnet "havsvalnöt" . Längs sidorna har den amerikanska kammaneten åtta stycken ciliekammar. Cilier är små plattor med korta hår på. Dessa glänser i olika färger. Att man kan se olika färger i cilierna beror på att det sker interferens[1] i cilierna och då ljuset reflekteras framkallar det färger.
Kammaneterna har tentakler som de använder som drivgarn. Detta använder de till att fånga ätbara förbipasserande organismer. När dessa tentakler är fullt utsträckta kan de vara 50 centimeter långa. På tentaklerna sitter det något som heter lassoceller. Dessa har ett halvcirkelformat huvud och är fästa i tentakelns kärna med en stark fiber. Den har även en del som är formad som ett lasso. När kammaneten kommer i kontakt med ett byte så är det lassocellerna som håller fast bytet. De utsöndrar dessutom ett klibbigt sekret. Bytet kommer sedan in i munnen genom att tentakeln dras över munnen på maneten.
Matspjälkningen börjar i magen och leder därifrån ut i ett komplicerat kanalsystem. I detta kanalsystem sker ytligare (ska det va ytligare eller ytterligare?) nedbrytningar och de små näringspartiklarna som bildas tas upp. Dessa näringspartiklara bryts till slut ner i cellerna. Kanalerna i kanalsystemet är placerade utmed de delar av maneten som förbrukar mest energi. Detta sker främst vid kammarna.
Kammaneten fortplantar sig genom att könsceller släpps ut genom manetens mun. Efter att könscellerna är befruktade utvecklas så småningom en larv. Denna larv är en miniatyr av den vuxna individen.
När man tittar på en manet ser man att sidorna på den rör sig i vågformade rörelser. Denna rörelse styr maneten själv och sker genom impulser från känselorganet högst upp i manetens kropp. Detta fungerar nästan som ett jämviktsorgan och är känsligt för om maneten lutar eller om den utsätts för ljus. I känselorganet finns det fyra grupper av utdragna cilier. På var och en av dessa cilier vilar det en liten kalkkula, statolit. Kammaneten använder även känselorganet för att orientera sig. Oberoende om maneten simmar uppåt eller neråt sker en beröring på balanscilierna av den lilla kalkkulan om maneten lutar ifrån vertikalaxeln.
Geografiskt ursprung
Den amerikanska kammaneten härstammar ifrån Amerika precis som namnet antyder. Den kommer från kusten vid Syd- och Nordamerika.
Förekomst i Sverige
Den amerikanska kammaneten upptäcktes för första gången 2006 i svenskt vatten i Bohuslän. Idag finns den längs hela västkusten och till Blekinge på östkusten.
Frågeställningar angående arten:
- Hur har den nya arten anpassat sig rent fysiologiskt?
Eftersom den amerikanska kammaneten fortfarande är en väldigt ny art har den förmodligen inte anpassat sig så mycket ännu. Med att anpassa sig menas en genetisk förändring som sker genom naturligt urval. Anledningen är att det gått så kort tid och att anpassning tar ofta minst ett antal generationer. Vi har exempel på anpassningar till Östersjöns låga salthalt och förhållandevis låga temperatur för arter som levt i Östersjön några tusental år, Östersjön är ju bara 8000 år gammal, och här ser man anpassningar, dvs genetiska förändringar. Detta gäller t.ex. torsk, blåstång, märlkräfta, blåmussla och säkerligen flera andra som inte är studerade men som levt några hundratal-tusental generationer i Östersjön.
- Hur påverkar den nya arten det naturliga ekosystemet?
Kammaneten äter främst djurplankton och eventuellt fisklarver, fiskägg. De konkurrera på detta sätt med andra arter såsom inhemska maneter, främst öronmaneten, fiskyngel och större djurplankton. Då kammaneterna äter så mycket djurplankton kan detta leda till en minskad betning på växtplankton. En minskad betnings på växtplankton skulle kunna leda till en ökad algblomning, som kan skapa syrebrist då blomningarna bryts ned. Man har även dragit slutsatsen att kammaneten är en orsak till fiskets nedgång. Bland annat har man sett då kammaneterna ökat kraftigt i antal har anjovisfisket minskat drastiskt. Om kammaneten påverkat anjovisfisket är osäkert. Det finns andra teorier om anjovisfiskets nedgång.
- Hur/varför kommer de nya arterna till Sverige?
Troligen med barlastvatten ifrån Svarta Havet där den ju också genomgått en mycket snabb ökning i antal.
<--Tillbaka till arter.
[1] Interferens är då olika vågor överlagar varandra och förstärker eller försvagar varandra.
