Signalkräfta
Signalkräfta
Kännetecken
Signalkräftan har ett skal som skiftar i färg beroende på vilken sorts vatten den lever i. Lever kräftan i en sjö med dybotten har den oftast ett mörkt nästan svart skal, lever den däremot i en mineralrik sjö utan dybotten är den ofta lite brunblå och framför allt vid lederna brukar den ha en blåaktig färg. Till skillnad från den svenska flodkräftan så har signalkräftan inga taggar på skalet utan den är rätt len. Den största skillnaden mellan flodkräftan och signalkräftan är dock klorna. En signalkräfta har nämligen en markant vit prick precis där ”tummens” led ligger.
Utbredning
Signalkräftan kommer ursprungligen från norra USA men spred sig i början av 1900 -talet. 1912 planterades kräftorna ut i Kalifornien och därifrån spred den sig utöver hela USA. Av olika anledningar har signalkräftan planterats in i olika sjöar i Europa under 1900 -talet. Bland annat beror det på att det under 1800 -talet började spridas kräftpest i Europa. 1907 dumpades döda smittade signalkräftor i Hjälmaren som då var en kräftrik sjö, det här resulterade i att nästan hela populationen flodkräftor dog ut efter en inte allt för lång tid. Eftersom alla flodkräftor som smittas av kräftpesten dör, kan arten aldrig bygga upp någon resistens mot sjukdomen vilket gör att flodkräftbestånden ständigt minskar. Eftersom bestånden minskar så mycket i Europa började man på 60- talet importera signalkräftor för att få upp fisket till en lönsam nivå igen. Det man inte tänkte på var att signalkräftor är naturliga bärare av kräftpesten. Skillnaden mellan flodkräftan och signalkräftan är att de flesta signalkräftorna inte dör av pesten då de har en viss resistens mot sjukdomen. Kräftpesten sprids väldigt lätt i vattnet och det behövs inte mycket alls för att smitta andra kräftor, vilket betyder att så fort man planterar ut signalkräftor i en sjö så dör flodkräftorna som bodde där förut.
Allt eftersom kräftpesten spreds bland flodkräftorna fick signalkräftorna mer plats och spreds mer. Nu har signalkräftorna praktiskt taget tagit över flodkräftornas roll i de svenska sjöarna. En del tycker att det inte spelar någon roll om det är signalkräftor eller flodkräftor vi har i sjöarna, medan vissa tycker att de stör den svenska djurfloran. Jag tror däremot att det var bra att man planterade in signalkräftorna då Sverige har tjänat otroliga mängder på fisket och att det faktiskt inte är någon större skillnad mellan de två kräftornas beteenden.
Ekologi
Signalkräftan lever endast i rena och friska sötvattenssjöar. Precis som flodkräftan är den mycket känslig för försurning och förorening, vid pH under 6 finns inga kräftor. När det gäller mat däremot är inte kräftorna lika kräsna. Dom äter det mesta från döda djur till undervattensväxter och hjälper därför till med att hålla vegetationen i sjöarna på en bra nivå. Kräftorna är även viktiga för andra djur i ekosystemen kring sjöarna då de är mat till många andra djur, bland annat ål, abborre och mink. Det här är intressant eftersom minken också är en relativt ny art i Sverige som ställer till med oreda.
Kanske är det så att minken sedan den kom in i Sverige har haft en negativ effekt på vår ursprungliga flodkräfta. En teori jag har är att minken kan ha hjälpt till att sprida kräftpesten mellan olika vattendrag genom att äta smittade kräftor vid en sjö, för att kanske senare släppa spillningen vid en annan sjö och därmed sprida kräftpesten vidare.
Frågeställningar gällande signalkräftan:
- Hur har den nya arten anpassat sig rent fysiologiskt?
Signalkräftan har inte behövt ändra sig något alls under de 60 år dom varit i svenska vatten. Det beror på att Gunnar Swärdsson, mannen som tog hit kräftorna från början gjorde ett riktigt bra jobb i Amerika när han valde ut vilken art han skulle ta med som ersättare till flodkräftan. Han var noga med att leta upp en art som levde i samma miljö, med ungefär samma temperatur i vattnet och samma kost som flodkräftan. En grej som kanske kommer hända är att den anpassar sig till kallare vatten för att kunna bosätta sig i sjöar längre norrut.
Den största skillnaden när det gäller tålighet för kallare vatten mellan flod och signalkräftan är att flodkräftan har färre men större romkorn som klarar kallare vatten bättre än signalkräftornas mindre. Kanske kommer signalkräftans rom bli mer lik flodkräftans.
- Hur påverkar den nya arten det naturliga ekosystemet?
Signalkräftan påverkar inte klimatet och ekosystemen annorlunda än flodkräftan då de äter samma sak, ar samma fiender och lever i samma vatten. Det har blivit så att signalkräftan tar över flodkräftans nischer i våra sjöar och vattendrag. Om inte Gunnar hade planterat in signalkräftorna skulle kanske tillståndet i de svenska sjöarna vara mycket sämre än det är idag.
Det enda negativa är att om man lägger signalkräftor i en sjö med flodkräftor så kommer 100% av flodkräftorna dö ut, eftersom signalkräftorna bär på kräftpesten.
Eftersom kräftnäringen är så viktig för många så har vi också ännu en anledning att ta hand om våra sjöar. Det är förmodligen många som inte bryr sig om hur de svenska sjöarna tas om hand, men kräftorna ger oss anledning att ta hand om naturen och kanske inspirerar många till att ta hand om våra sjöar.
- Hur/varför kommer de nya arterna till Sverige
Anledningen till att man tog hit signalkräftorna var att våra ursprungliga kräftor, flodkräftorna smittades av kräftpest och vi behövde en efterföljare till den utdöende arten. Kräftpesten kom hit via fartyg från Nordamerika som släppte ut smittat lastvatten i Europas hamnar. Man vet att en båt släppte ut smittat vatten i Venedig år 1860, och sen dess har kräftpesten spridit sig över Europa. 1907 kom pesten till Sverige och det var då våra flodkräftor började insjukna. Antalet flodkräftor minskade snabbt och man behövde göra något för att behålla våra sjöar i bra skick. En forskare vid namn Gunnar Swärdsson tog på sig ansvaret att leta upp en ersättare till flodkräftan och åkte till Nordamerika för att leta upp ett substitut. Han letade bland en massor olika kräftarter och kom fram till att signalkräftan passade bäst. På 60 -talet hade Gunnar bestämt sig och planterade ut kräftorna i ett flertal svenska sjöar.
